This just in!

Vilken vecka det har varit! Störst och viktigast är helt klart att jag blivit moster igen. Igår på lunchrasten (bokstavligt talat) kom min systers lille Elliot till världen. Klockan 10:30 fick jag ett sms där det stod att "han kanske skulle komma idag", men de var fortfarande hemma. Ett par sms och ett sjukhusbesök senare är klockan 12:48 och jag får ett sms från svågern som säger att mamma och barn mår bra! Det hela tog mindre än en timme från det att de kommit in, det fanns inte ens tid att skriva in henne.

Fyra timmar senare var de på väg hem för att höra hur visningen av deras lägenhet gått. En ganska snopen mäklare meddelade att det såg lovande ut och att han aldrig varit med om ett par som åkte iväg och födde barn under tiden deras lägenhet var på visning...

Nästa stora sak (som är ganska liten i jämförelse) är att säljarna accepterade (motvilligt) budet som vi lagt på lägenheten. Vi skrev på i tisdags och flyttar in 24 september om allt går vägen. För er som följer bloggen kan jag bekräfta att ni har rätt, det blir bara lite mer än en vecka innan vi åker till Bali... fullt ös medvetslös som vanligt :)

Slutligen så är det min näst sista fredag på det här jobbet och jag ser verkligen fram emot att få sätta tänderna i något nytt! Nästa fredag vid den här tiden är det snart dags för champagne och tårta och sen tackar jag för mig :)

Med maten går det bra, jag äter shake till frukost och middag samt en lätt lunch på jobbet. Träningen är jag inte riktigt igång med. Jag tränar ett par gånger i veckan som det är nu, men måste öka det drastiskt om jag ska överbevisa svägerskan innan resan bär av till Bali. Planen är att maxa löpning och spinning eftersom det bränner mest. 3 pass av vardera i veckan hade varit idealt, men jag är också nöjd med 2+3.

Jag är ganska spänd inför måndagens vägning. Har mitt nya koncept funkat eller är det 100% shake som gäller om jag ska klara målet? Det hade klart varit enklast om jag kunde fortsätta att äta lunch, men funkar det inte så är jag beredd att köra stenhårt!

Kram på er och HAPPY Fredag!

Challange accepted!

Utmaningar är lite av min grej... Om någon påstår att något är omöjligt så är min reaktion 9 ggr av 10 att visa att det visst det går! Så i lördags när jag skämtsamt sa till min svägerska att jag fortfarande vill gå ner 5kg innan Baliresan i oktober (helst 10kg) och hon svarade med ett ganska drygt "lycka till med den..." var det något som klickade till i mig. Motivationen som det varit svårt med under sommaren var helt plötsligt där i överflöd. Man kan tycka att det skulle vara en belöning i sig att komma ner på målvikt, men framtidsutsikten att kunna ringa henne den 3:e oktober och informera henne "att det gick alldeles utmärkt, tack så mycket" är ju ännu bättre än målet i sig.

Småsint? barnsligt? bevis på en tävlingsintsinkt som kanske är borderline galen?! Tja, kanske det, men jag är ok med det så länge jag når mitt mål och får känna tillfredställelsen som kommer med att vinna. Lyckligtvis så har jag en sambo som tycker att det är en ganska charmig egenskap, annars hade det nog kunnat bli lite jobbigt ibland.

Det är 7 veckor till den 4 oktober. Sist jag höll ut en längre tid på naturdiet fixade jag 10kg på 7 veckor och då kan jag göra det igen. Vilja, motivation och fokus löser det mesta om man håller blicken fäst på målet. Just nu har jag en kämpig vecka framför mig. men efter de första 5-7 dagarna så går det på rutin, det vet jag av erfarenhet sen sist.

Så vad tror ni, kommer det vara jag eller svägerskan som säger vad var det jag sa den 3:e oktober?