Ja, igår var det dagen D. Dagen då jag gjorde min scendebut som burelesquedansare. För första och troligen sista gången stod jag på scenen i Malmö konserthus, framför 800 människor (och Sydsvenskan) och fullföljde det löfte jag gav mig själv i början av förra året. Jag har nämligen alltid velat dansa och alltid tyckt det var roligt, men sen inte vågat ta tag i det för att jag inte känt mig bekväm nog i min egen kropp. Så jag lovade mig själv att jag skulle börja dansa när jag gått ner tillräckligt mycket i vikt för att få börja på poledance och samtidigt som jag gjorde det, började jag också på chair strip som var det nummer jag uppträdde med igår.
Vi gjorde en dans till Missy Elliots tolkning av "Big Spender" från musikalen Sweet Charity och jag satte den! Trots en ordentlig förkylning som har hållt mig sängliggande och så hes att jag knappt kunnat prata under hela förra veckan, orkade jag ta mig i väg till en helg av marathonträning inför showen och när jag gick på scen kl 20 igår kväll, då gjorde jag det utan att vara nervös. Vi hade en fantastisk publik och vi marscherade in och ut från scenen till jubelrop och busvisslingar. Det var en väldigt mäktig känsla och för första gången på länge så kände jag mig stolt över mig själv!
Nu ställer jag dansskorna på hyllan ett tag fram över. Men i smyg har jag redan börjat titta på vilka kurser som erbjuds för nästa termin och om det inte blir till våren... ja, då kör jag nog i höst igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar