
Igår eftermiddag gick inte riktigt som jag hade tänkt mig. Kom iväg sent från jobbet och fick inte den hjälp på banken som kvinnan i telefon lovat, skulle lösas utan problem, bara jag gick in på kontoret. Så efter det fruktlösa bankbesöket led jag av irritation, hunger och väldigt lågt blodsocker. En pizza hade varit gott och passat mitt humör, eller kanske svänga inom BK och sen köpa en påse godis och B&J-glass på väg hem?!
Men hur skulle det hjälpa mig att äta 2000 kcal extra bara för att jag var arg på bankens fyrkantiga personal och inte hade ätit som jag skulle under dagen? Nej, det hade ju inte varit nån hjälp alls. Istället åkte jag hem, stekte scampi och blandade i wokgrönsaker och kesella 1%, lite vildris och sallad till det. När jag sen hade ätit, tävlat lite med sambon på wii fit-brädan och fortfarande var sugen på nått sött, då fick jag en 65 grams påse med saltlakrits och en snusklubba. Visst, jag gick över mina 1300kcal och landade på totalt 1700, men det är så mycket bättre än om jag hade gett efter för den första impulsen. Det är alltid svårt att gå ner i vikt, särskilt om man har många kilo att bli av med, men man behöver ju inte göra det helt omöjligt för sig själv. Jag önskar att jag tänkt så för ett par år sedan, då kanske jag hade sluppit "börja om" varje måndag.
Men hur skulle det hjälpa mig att äta 2000 kcal extra bara för att jag var arg på bankens fyrkantiga personal och inte hade ätit som jag skulle under dagen? Nej, det hade ju inte varit nån hjälp alls. Istället åkte jag hem, stekte scampi och blandade i wokgrönsaker och kesella 1%, lite vildris och sallad till det. När jag sen hade ätit, tävlat lite med sambon på wii fit-brädan och fortfarande var sugen på nått sött, då fick jag en 65 grams påse med saltlakrits och en snusklubba. Visst, jag gick över mina 1300kcal och landade på totalt 1700, men det är så mycket bättre än om jag hade gett efter för den första impulsen. Det är alltid svårt att gå ner i vikt, särskilt om man har många kilo att bli av med, men man behöver ju inte göra det helt omöjligt för sig själv. Jag önskar att jag tänkt så för ett par år sedan, då kanske jag hade sluppit "börja om" varje måndag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar