Dag 38 - Personlig träning

Igår på gymmet var det en snygg, smal och vältränad tjej som frågade mig hur jag tyckte det var att träna med PT... Hon frågade MIG! Tja, det är kanske inte så konstigt tycker de som följt min träning och bloggande ett tag, jag har ju tränat med Linda i 8 månader nu, men för mig var det stort. Jag känner nämligen fortfarande som att jag inte riktigt "hör hemma" på gymmet. Det är lite konstigt, för jag känner mig verkligen hemma där, skulle kunna gå dit varje dag och det gjorde jag innan jag började löpträna. Men att någon annan skulle se på mig och tänka, det där vill jag också ha/göra är för mig obegripligt. Jag är ju bara en liten tjockis som kämpar brevid fitnessbrudar och Discotränade partykillar.
När jag återfått talförmågan och insåg att hon pratade med mig svarade jag detsamma som jag gör varje gång nån frågar mig om att ha PT (alla är här familj, kollegor och vänner); att det är ett av det bästa val jag gjort. Billigt? Nej, men det är det inte mycket som är värt att ha som är. Men det är inte dyrt heller, de timmar jag tränar med Linda fokuserar både hon och jag på mina mål på ett sätt som jag sällan gjorde innan. Att få ett skräddarsytt schema för träningen och sen dessutom har någon som ser till att man följer det, fantastiskt! Att ta sig till gymmet i alla lägen (förutom när jag hostade så att jag inte kunde andas eller ens stå rakt) för att jag vet att någon väntar där på mig och blir besviken om jag inte kommer. Att i Lindas loggar se att jo, jag har gjort framsteg, stora framsteg. Vissa av dem har jag lagt märke till (jag kan nu göra 18 arhävningar på tå, när jag började klarade jag knappt 3) men de flesta hade jag aldrig registrerat själv.
Min ursprungliga tanke var att jag skulle träna med PT fram till syrrans bröllop i Augusti. Men jag har för längesedan bestämt mig för att omprioritera i min budget för att kunna fortsätta efter det. Det kommer inte att bli 2ggr per vecka som det varit nu, men jag vill inte ge upp det. Det är ju en av de få saker som jag kan "unna" mig själv utan dåligt samvete.

PS det är varken jag eller Linda på bilden, den är dock mycket talande för det är ungefär såna galna övningar hon brukar utsätta mig för :)